Hoppa till sidans innehåll

Skadeinventering och fysiska testresultat


Undersökning, gjord 2003/2004 av Fredrik Johansson, leg. naprapat, och Leif Bergklint, leg. sjukgymnast.

 


Skadeinventering och fysiska testresultat bland tävlingsspelande tennisjuniorer födda 1987-91 - samt eventuella samband.

 

Projekt Idrottsmedicin och Idrottsvetenskaplig kurs 20p, 2003/04. 
 
Författare
Fredrik Johansson leg naprapat
Leif Bergklint leg sjukgymnast
Handledare:
Gunnar Edman, statistik
Johan Leandersson, ortopedspec.
 

Bakgrund 
Skadorna ökar inom tennisen vilket har uppmärksammats i en del studier (se ref  *2,3,4) men något preventivt program i större omfattning har inte presenterats.
Parametrar som påverkar skadefrekvens är bla antal träningstimmar, ensidig specialisering, bristande teknik, dålig fysisk förberedelse.
Det har skett stora förändringar inom idrotten tennis sett till vissa aspekter, några av dessa är mycket intressanta ex;

-         fler juniorer inriktar sig på tennis som enda sport tidigare än förut (5-10% ägnar sig åt annan idrott i de aktuella åldrar 12-16 år).
-         antalet tävlingar har ökat per spelare/år i ungdomsåren (25-35 st/år).
-         fysträningen sker i snitt 1-2 timmar/vecka i klubbens regi.

Tennisen är också som tävlingssport en året-runt sport vilket hämmar möjligheten till t.ex försäsongsträning! Detta ger en bild av tidig specialisering, ensidig träning och dåligt med tid för uppbyggnad via fysisk träning.
Allt fler tennisjuniorer, tränare och föräldrar inser dock värdet av att bedriva en vettig och väl avvägd fysisk träningsplanering.
Från Stockholms tennisförbund har man gjort en satsning på att köra fysiska tester (Fysprofilen, Bosön) som ett försök till en preventiv verksamhet!
 
Syfte
Att kartlägga könsfördelning, frekvens, typ och duration av skador inom juniorelittennisen i Stockholm under 2003 för flickor och pojkar födda 1987-1991 samt se om det finns något samband skador kontra resultat i fysprofilen (SOK), Bosön.      

110 deltagare är potentiella för att ingå i denna studie, samtliga med ranking mellan 1-11 i Stockholm.
Genom att göra detta hoppas vi få svar på en del intressanta frågeställningar;

-         vilken typ av skador som förekommer (akut/överbelastning)
-         när skadorna inträffar (träning, tävling, fysträning)
-         vilka/vilken kroppsdel som drabbas mest
-         om skadorna är av återfallskaraktär
-         om bra fysprofil är skadeförebyggande
-         skillnaden mellan killar och tjejer
 
Material och metod
Vi har utfört en enkätstudie (post, web, telefon) och valt att göra ett skadekort modifierat utifrån de som Ekstrand et.al har använt sig av vid undersökning inom allsvenska fotbollsklubbar. Vi skickade dessa med post hem till 110 utvalda tjejer och killar (Team Stockholm) i åldersgruppen födda 1987, -88, -89, -90, -91. Detta skedde tidigt under 2003.
En påminnelse via post gick sedan ut i oktober 2003. Utöver detta har muntlig information givits vid flera tillfällen då teamet haft samlingar (ex fystest Bosön).
Vi betonade vikten av att rapportera in skadekortet även om ingen skada uppstått.
Rapportering har skett genom ifyllande av skadekort som funnits tillgängliga dels i pappersform via den traditionella posten dels via webben.

Fysprofilen (se nedan), utförs 2 ggr per år, vi har valt att korrelera gentemot det senare testet (oktober) för att se huruvida skador under året påverkar fysisk prestation.


Fysprofilen, Bosön
-    Mätning av vikt och längd.
-    Vertikalhopp. - Spänsthopp rakt upp.
-    ”Brutalbänken” – magmuskeltest. Hängandes upp och ner i Brutalbänken. OBS 13-åringar gjorde vanliga situps.
-    Bänkpress – skivstångs repetitioner. Vilken vikt som de klarar av att lyfta 1 gång. (P/F 12-13år gjorde armhävningar)
-    Harrestest – test på snabbhet/smidighet/spänst och kroppskontroll.
-    Accelerationstest – 5, 10, 15 meter.
-    Coopertest – 3.000 meter löpning (P/F 12-13 år springer 2.000 meter).

 

Statistisk metod
Samtliga variabler sammanfattades med hjälp av konventionell deskriptiv statistik (t.ex frekvenser, medelvärde och spridning) och granskades beträffande avvikelser från normalfördelning. Inga anmärkningsvärt sneda fördelningar noterades, varför Students t-test användes för att analysera skillnader mellan skadade och icke skadade i Bosö-testerna. Sambandet mellan bakgrundsvariabler (tex kön och åldersgrupp) och skadevariabler analyserades med hjälp av X2–metoden, men i de fall någon förväntad cellfrekvens understeg 5 användes Fishers exakta test. I alla analyser tillämpades en signifikansnivå på 5 procent, tvåsvansad prövning.

 

Resultat
I studien ingick 110 deltagare och av dessa valde 92 att svara, 44 flickor och 48 pojkar, totalt 92. Bland flickorna skadades 30 st (68,2 %) och av pojkarna blev 23 st (47,9 %) skadade, tabell 1.

Av samtliga i studien hade 39 st 0 skada, 43 st 1 skada, 8 st 2 skador och 2 st 3 skador.

 

 

Tabell 2, skaderapportering antal.

Den vanligaste skadelokalisationen hos samtliga var nedre extremitet med betoning på knän (16%) och rygg (13 %), se tabell 3.

 

 

Tabell 3, skadelokalisation i %.

Vid jämförelse överbelastning respektive akutskada hos samtliga deltagare visar att överbelatningsskador står för 60 % och akutskador 40 %, se tabell 4.

 

 

Tabell 4, skadetyp.

Knä (12 av 15 st) och ryggskador (10 av 12 st) utgör de vanligaste överbelastningsskadorna och fotledsskada (8 av 8 st) den vanligaste akuta skadan, se tabell 5.


 

Tabell 5, skadelokalisation akut resp. överbelastning.

De flesta fick ej återfallsskada (73%), se tabell 6. Av dem som fick skadeåterfall var skadelokalisation rygg, knä, fotled vanligast.

 

 

Tabell 6, återfallsfrekvens.

23% av de skadade hade allvarlig svårighetsgrad, 26% hade moderat svårighetsgrad och 51%  hade lätt svårighetsgrad, se tabell 7.


 

Tabell 7, svårighetsgrad av skada i %.

Under match skadades 21 st, under tennisträning skadades 22 st och under annan träning skadades 17 st, tabell 8.


 

Tabell 8, skadeplats uttryckt i antal.

 

Nedre extremiteter 55% var vanligast, övre extremiteter 26% samt centrala 19% (buk/rygg) skador enligt tabell 9.

 

 

Tabell 9, fördelning skador i %.

När man lyfte ut de vanligaste skadorna knän respektive rygg och tittade på könsfördelning fann man hos flickgruppen 8 st knäskador (18,2 %) och i pojkgruppen 7 st (14,6 %), se tabell 10.

 

 

Tabell 10, knäskador fördjupning.

Vidare sågs i flickgruppen 7 st ryggskador (15,9 %) respektive 5 st (10,4 %) i pojkgruppen. Se tabell 11.


 

Tabell 11, ryggskador fördjupning.

Vid jämförelse fysprofil kontra skadeincidens hos samtliga deltagare påvisades ej något signifikant samband. Dock, sågs i flickgruppen en tendens till sämre resultat (13,16 sek jfrt 12,43 sek) vid Harres test bland de skadade, se tabell 12.

 

 

Tabell 12, tejer fysprofil kontra tjejer skadeincidens.

 

Tabell 13, killar fysprofil kontra killar skadeincidens.

     

 

Diskussion
I vår undersökning sågs en del liknande tendenser med resultat i andra studier, framförallt när det gäller skadelokalisation.

-      Hutchinson et al
-      48,8% nedre extremiteter
-      26,5% övre extremiteter
-      24,7% centrala (rygg, bål)
-      Bergklint, Johansson
-      55% nedre extremiteter
-      25% övre extremiteter
-      19% centrala (rygg, bål)

En skillnad från vårt resultat av överbelastningsskador och akutskador är Renströms et al knästudie som rapporterade i stort motsatt förhållande.

-      Renström
-      21% knäskador
-      70% akuta skador
-      30% överbelastning (patellofemoralt)
-      Bergklint, Johansson
-      19% knäskador
-      80% överbelastning
-      20% akut

Vad gäller spelare med ryggbesvär hade vi liknande resultat som Kibler.

-      Kibler
-      9 av 97 spelare med ryggbesvär
-     12 av 92 spelare med ryggbesvär

 

En av våra hypoteser var att vi såg det som mycket möjligt att studien skulle påvisa att skadade deltagare skulle prestera en lägre Fysprofil vilket visade sig ej vara fallet. Dock, fanns det tendens mellan enskilt test (Harres test) och skador hos flickorna.
Det är vidare intressant att uppmärksamma den relativt höga andel skadade av hela gruppen, 30 flickor och 23 pojkar, där knä och ryggskador dominerade vilket kan möjligen förklaras av de överlag dåliga resultat som vertikalhopptest visade (korr. Knäskador), då detta test mäter explosiv benstyrka. Man ser även en svag bukmuskulatur vid testerna vilket kan vara förklaringen till överbelastningsskadorna i ryggen.
Man bör även notera faktum andelen skador fotled, fot/tår var relativt stor, 19 %.
Ytterligare ett intressant observandum är den relativt låga andel axelskador vilket vi tror kan ha sin förklaring i att spelarna ej utvecklat sin spelfysik fullt ut med hårt servande.
Men, det kanske heller ej är fel att ställa frågan om det går att göra en mer optimerad Fysprofil för just tennisjuniorer med ambition att uppdaga fysiska och mentala brister och skräddarsy preventiva träningsprogram.
En brist i denna studie som vi ser det är avsaknad av en Fysprofil i början av 2003 för att kunna jämföra med Fysprofilen på hösten, dock av egen erfarenhet tror vi inte att skillnaden mellan testerna skulle vara nämnvärd.
Det finns många aspekter på denna undersökning och vi fortsätter under 2004 i tron att det till sist kan gagna svensk juniortennis.

 

Nytta och framtid
I en förlängning är ambitionen att implementera förebyggande träningsprogram som ser till hela den fysiska profilen ex Vo2, snabbhet, smidighet, styrka och power.
Sett till ungdomstennisen finns många fördelar om man kan standardisera vilka träningsmoment som ska ske när och i vilken mängd.
Vi tittar även på möjligheten att göra jämförande studier med europeiska ungdomar då vi har mycket goda kontakter via en tränarorganisation i Europa.


 

Referenser

1.      Fitness evaluations and fitness findings in competitive junior tennis players.
Clin Sports Med. 1988 Apr;7(2):403-16. Review.

2.      Musculoskeletal injuries in the young tennis player.
Clin Sports Med. 2000 Oct;19(4):781-92.
- Epidemiology of injuries in Danish championship tennis.

3.      Clin Sports Med. 1988 Apr;7(2):403-16.
- Tennis injuries, incidence and pattern.

4.      Ugeskr Laeger. 1991 Nov 25;153(48):3398-9.
      Injury surveillance at the USTA Boys' Tennis Championships: a 6-yr study.
      Med Sci Sports Exerc. 1995 Jun;27(6):826-30.
    
      

Uppdaterad: 07 JUN 2016 17:50 Skribent: ta




                                                         

 

Audi logga 284x159                                                         

                                                                                                                                                                                                                  

                                                                 

                                                                    

Här är klubbar i Stockholm som söker nya medarbetare. 

 

 

  

Postadress:
Svensk Tennis Stockholm
Kungl. Tennishallen, Lidingövägen 75
115 41 Stockholm

Besöksadress:
Kungl. Tennishallen, Lidingövägen 75
115 41 Stockholm

Kontakt:
Tel: +46760065409
E-post: This is a mailto link

Se all info